prahl

Nu ska ni få svar på era frågor..
- Ja, jag och otto har haft världens jävla bråk!

Det har berott på en hel del olika saker som jag inte tänker skriva här, det håller vi för oss själva. Jag vet inte ens vad allt började med. Det va antagligen att vi behövde vara ifrån varandra ett tag, olika tankar, och en jävla massa missuppfattningar och 2 jävla killar. Jag ångrar allt jag gjort! Det gör jag verkligen.. och det tror jag syns i mina tårsprängda ögon och mitt röda ansikte.. Men ändå, tårarna rinner som fan, i princip forsar ner för mina kinder.. men du får mig att skratta, att känna mig glad och trygg.. hur fan lyckas du?!
Här sitter vi och gråter i cam. fan va mycket tankar som släppte bara av att se dig igen, första gången på 1 jävla månad. Det är inte klokt, vi kunde inte skiljas åt på 5 månader, sen *poff* så bröts allt. Inte okay.. Tårarna har nog inte runnit så mycket på bra länge som den senaste månaden.

Jag älskar dig!
Du är den bästavännen jag har! Vi vet ALLT om varandra! Vi delar allt. Varför blev det såhär? varför kunde vi inte lösa det tidigare? Ja det är många frågor jag ville ha svar på.. Men nu skiter jag faktiskt i det. Allt detta berodde på 2 jävla killar! 2 killar va misstaget till att vi inte snackade! jag trodde vi hade glidit ifrån varandra för alltid! Det kändes så, alla sa "men skit i henne, det kanske är lika bra såhär" men varför kunde folk inte fatta?! det va inte lika bra så! Jag kunde inte leva ordentligt. ingenting funkade, jag orkade ingenting! Att vara utan sin soulmate är inte lätt.. utan henne, neh det är ingen som förstår. Det går bara inte! Det går inte att må bra, vara glad, inte på samma sätt - det går inte!
Gömt mig bakom mitt fejkade leende.

Aldrig igen ska detta få hända! Aldrig!
- fan va hopplösa vi är!
- ja som fan! Som grodor utan ben!

<3

Vet ni? Eskimåer lever faktiskt i egypten! I sådana där..emh..kistor! ni vet?

Det är bara så.. vissa personer klarar man sig inte utan. Det finns inte många som klassas till den kategorin, men det är ofta dom personerna man förlorar.
Jag & pappa satt i bilen igår påväg till Knivsta och pratade om allt mellan himmel och jord. Då kom vi in på gamla vänskaper, och vi konstaterade att jag har alltid råkat ut för samma sak, enda sedan jag va liten. När jag växte upp hade jag en allra bästa vän i 10 års tid. Vi umgicks jämt, och det va alltid vi. Vi klarade oss inte utan varandra, även att hon va 1 år äldre än mig så gick allting utmärkt och eftersom vi bodde grannar så gjorde vi allt ihop. Hon flyttade härifrån, men vi fortsatte umgås som vanligt. Men efter min 2 månaders thailands resa va ingenting som vanligt, någonting hade hänt, vad vet jag fortfarande inte. Men sedan dess har vi knappt pratat med varandra, vi har inte umgåtts en enda gång.
Efter henne gick jag vidare och när jag började 7;an började det en tjej i min klass. Hon va helt underbar, det klickade direkt. Helt sjukt, första rasten satt vi och snackade och det kändes som vi hade kännt varandra i år och dar. Vi blev direkt bästa vänner, kunde snacka om allt och umgicks jämt. Gjorde allt tillsammans, har så otroligt mycket minnen där. Men även vi gled isär. Vi pratade inte på jätte länge, va jätte osams. Men nu snackar vi igen, vilket jag är glad över. Men det är fortfarande inte som förr...
I 8:an umgicks jag med en tjej som förändrade min vardag, även vi kom väldigt nära varandra och blev bästa vänner.. Men efter ungefär 1 års tid försvann den vänskapen, jag vet inte varför. Men jag blev ignorerad och andra togs i första hand. Sen dess har vi inte snackat någonting, träffats genom gemensamma polare men aldrig sagt något till varandra.. inte ens ett "hej".
Efter henne va jag mest för mig själv.. jag orkade aldrig ens försöka hitta en "bästavän". Jag umgicks med alla möjliga människor och hade allmänt kul. Efter det träffade jag en helt underbar människa, vad jag trodde den allra bästa vännen, den perfekta, min soulmate. Men det verkar inte riktigt som att jag hade rätt. För även där förlorades det jag trodde det var.. Den vänskapen va inte den jag trodde det va. Vi umgick seriöst 24/7 och ingenting va bättre än tillsammans med henne. Men jag vet inte vad som har hänt där, men det försvann och det finns en del svar jag skulle vilja ha. Men frågan är när jag får dom..
Ja, som sagt.. vänskaper jag gått in i. Nära vänskaper! Har alltid förstörts, av olika orsaker.. orsaker jag inte vet om.. Jag har aldrig fått något ordentligt svar på varför dom har förstörts. Men som sagt, jag vet inte riktigt om jag bryr mig heller. Vissa vänskaper vet ja alltid kommer finnas här. & vissa klarar jag mig utan. Men visst, det är surt att bli av med en bästavän. Det är det verkligen, för alla dem över har jag älskat och de har betytt världen för mig. Vissa av dem vet mer än de andra, men de va dom som kände mig bäst. Det känns som att alla de gamla vänskaperna sviker mig just nu, jag vet inte om det är något jag gör fel eller vad det är? Det är ju ingen som kan ge ett ärligt svar.

Visst, det finns undantag till vänner. Som alltid ställer upp.
Jag borde nog inte ta mig in i nära vänskaper med folk, för som det verkar som att det inte tänker sluta gå åt helvete. Jag vet inte om det möjligtvis beror på mitt humör och min ärlighet. Men folk som känner mig, borde veta att jag är sån? och speciellt om man kallar sig min bästavän borde man veta hur jag är som person och hur jag beter mig. Så skulle det bero på det låter det bara fel och konstigt.. Men ja, gamla vänskaper är gamla.. Men det finns ju några av dom man skulle vilja lösa och kanske iaf vara vänner. Även om det aldrig kommer bli som förr..

Att lova sig själv är något jag inte ska göra om! Det leder bara till att när man väl blir sårad av någon så sårar man sig själv ännu mer. Jag lovade mig själv att inte få känslor för någon just nu, för jag visste att det skulle gå åt helvete..det va en känsla jag hade. Men jag fick känslor, för en underbar person, och det gick åt helvete. Nu svek jag mig själv...igen. Vad kan man mer göra för att sänka självförtroendet mer än att såra sig själv? *tänker* , jag kommer inte på någonting..?

Folk säger att man inte borde klanka ner på sig själv, att det inte är ens eget fel. Men som jag brukar säga, allt är ett val man gör i livet och de valen får man stå för. Valen man väljer kan ingen annan välja åt dig. Allt är upp till en själv! Sina misstag gör man själv..det är ingen annan som gör dem åt en.

MYGG ATTACK! = En hel helg hos a familjen! Länge sen man va där en hel helg..men det va väldigt skönt faktiskt! men...myggorna åt på mig.. *om nom nom*

Fredag: Hm..det va ju länge sen *tänker efter* .. men jo, jag drog in till stan vid 12 tiden och träffade Pim! vi drog och köpte nya strängar och sprang bort till Grand.. eller okej, vi gick* fast sprang lät bättre? hm.. aja.. Fille tog min gitarr och va allmänt gullig och bytte strängar och stämde den. TACK! *kram* vi sprang vidare och letade efter klänningar, vita, som skulle vara si och så men inte så men så kunde dom vara *suck* haha. Kräsna lilla unge! Men vi hittade en klänning på HM, fin fin! likadan som min fast vit och söt! Sen blev det fina billiga skor på...emh...någon sko affär på stan.
Massa påsar och varma små flickor förflyttade sig ifrån stan till Grand och letade efter dom bortsprungna pojkarna i Steel Electric. Men ja...dom va borta.. *hm, stirrar runt*. Då blev det att springa till svandammen och fota och snacka skit.
Väl på Grand sedan spelade töntarna som första band! INTE OKEJ! Vad skulle jag då vänta på..hm.. jo FANNY OCH NICLAS! och EMMA & JESSICA spelade klockan 17. Alltid najz! Men Steel Electric gick det bra för och Hamps strippade dom vidare till sverige turné! Grattis! - Det gick inte lika bra för Emma & Jessica eller Fanny & Niclas, men ni va grymma ni också! Hoppas det går bra för er också framöver! & sen även ett stor grattis till badskum som också gick vidare från UKM i Uppsala!
MASSA BRA MUSIK MÄNNISKOR FRÅN ALUNDA! *yey*

När Jessica segpropp hade hämtat mig vid bussen och vi äntligen va hemma så blev det taccos (GOTT!) och dålig film. Vi orkade inte ens se klart på hela utan gav upp, tog hundarna och gick på en promenad i mörkret. Det va riktigt skönt faktiskt! Alla va as stolta när vi kom tillbaka, duktiga flickor! Fast...det tyckte inte Barren..haha, söta hästfan skrek på oss när vi kom tillbaka, vi va saknade!

SUPERNATURAL <3

Lördag: Vi blev väckta från våran skönhetssömn för att åka till stan i värmen! Ugh..VARMT! Så ni som va i stan i lördags och hade otur såg mig i klänning och stövlar.. fint, hrm..ja jo..visst..Men iaf, det va ganska segt faktiskt.. vi åkte först till Funbo och pickade upp mormor:en och åkte till Plantagen. MANGO LJUS! <3 *sniff sniff* OH! Sen vidare till..öh, IKEA va? Aa det va det nog. Där är det stooort! haha!
-"det tar 2 h att gå igenom IKEA. *springer*" - 4 små brats ungar som gick framför oss sa det. Sen försvann dom och några minuter senare såg vi dom komma springandes. Väldigt roande faktiskt!
Efter IKEA åkte vi till Jet och skulle käka.. vi fick.. tillplattad 40g's hambugare till lövstek och stek heta pommes som inte smakade något, mums...

Vi kollade på Bertil också! - CHECKA IN SÖTNOSEN!




Hemma sen igen dog alla 3 i soffan tillsammans med hundarna och kollade på AFV! Vi började grilla köttet, eller aa..Mona grillade - Jag & Jessica hoppade studsmatta tillsammans med Frida! Mycket roligt, awr!

HITS FOR KIDS 2003..eller 2002? <3
"super duper killen, number 1, han är den som jag gillar mest, super duper killen bara min, han är bäääst allt känns som en feeest"

Söndag: Vaknade 12:30 cirkus gurkus..ojdå..hm..skulle varit i stan 12:00..hoppsan..jaja *skickar iväg ett sms*, men tönten hade precis också vaknat. Då vare chill! Så tog min fina gitarr och min kamera och åkte till stan vid 14:20. Det blev najz! Mysigt sällskap och fina bilder!
<3

Idag fick jag höra att thailändskor kommer med en man till sverige för att han har pengar, och att det inte beror på kärlek. - "man kan åka till thiailand, träffa en tjej och ta med henne hem efter en veckas semester" , Aa men jo tjena! Det är verkligen så det går till!? Det är inte bara att ta en tjej/kvinna till sverige utan vidare. & det är inte många som gör det bara av pengarna, det beror ofta på känslor. Det känns rätt, man har träffats mycket, mail kontakt, brev vad som helst, men känslorna, dom är rätt! Tänk er själva in i den situationen, att ni är en kvinna i 20-30 år åldern.. ni träffar en man som kommer till erat hemland, ni har umgåtts i ungefär 1 veckas tid. Skulle ni då åka med den mannen till hans hemland? med en helt annorlunda kultur, annat språk och andra levnadsvanor? - neh det skulle ni inte! Ni skulle vilja lära känna personen i fråga först. så tänker även thailändskor! dom är inte mer annorlunda än vi svenskar.. även dom är människor! Visst, ofta lite fattigare, kanske inte har lika bra liv som vi har. Men dom är människor, med egna känslor och tankar. Att dra det exemplet om just thailändskor och män i alunda, är inte okej! varför inte använda det lilla som kallas hjärna och slippa såra och irritera folk?!
okej om det hade varit om asiater eller så, men varför just att det är män från alunda och kvinnor från thailand iblandade i bilden?! Varför inte ta Asiater och svenskar? det hade varit en helt annan sak! Jag kände mig så otroligt träffad när dom orden kom upp. Jag skämms inte över att min pappa är gift med en thailändska, för dom var kära och hon flyttade hit, gifte sig och har nu familj sedan 10 år tillbaka. Den familjen betyder otroligt mycket för mig! Det är dels därför, att jag har släkt i thailand, människor jag älskar finns där, människor jag älskar har kommit till sverige bildat familj med en finsk man, i sverige, det är därför jag reagerade så otroligt starkt och har svårt att släppa det. Visst, det va kanske inte riktat mot våran familj...men hon drog alla män i alunda med thailändska fruar / flickvänner, över ett och samma streck. Där va även vi inblandade...

PHOMM RAÁK KHON! <3

Jag vet inte hur jag ska sätta ord på allting som händer just nu. Det är allt ifrån små tjaffs till sönder slagna knogar.

Känslan av att sakna dig är hemsk, jag sa till mig själv att det inte skulle hända men tro fan gör jag det. Underbara fanskap! Det är inget som tränger sig på, men känslan av att höra orden ifrån dig, se dig i ögonen och känna din närhet saknas..du saknas.


Allt i mitt huvud är allmänt fuckat just nu, känner mig jätte emo och orkar ingenting. Att gå till skolan känns inte lockande, att träna känns inte lockande, ingenting känns lockande faktiskt. Förutom att rymma härifrån ett tag och bara få andas. Att få skaka av mig allting för stunden, och bara lämna saker i Uppsala och åka bort ifrån dom, lämna dom. Önskar man kunde göra det föralltid...lämna allting bakom sig och börja om, i så fall hade jag ändrat halva mitt liv.. Fast ett liv utan hinder vore kanske inte ett liv? - men det vore jävligt skönt.
  Jag är väldigt förvirrad, varför hände det? varför får jag inte umgås med dom jag vill? varför måste jag berätta allt? varför vill du inte ses? varför känns det som du skyller på massa annat istället för att ta tag i det som behövs? varför orkar jag inte? varför känns allt så meningslöst? varför saknar jag honom? varför vill jag bara fly och inte komma tillbaka? varför varför varför? - jag förstår ingenting. Ingen av de frågorna kan jag ensam besvara. Alla de går emot mig, riktade som pekande fingrar emot mig, de skrattar, hånskrattar och gör allt för att trycka ner mig. Alla de pekande fingrarna riktar sig rakt in i mig och sätter sig fast, som att dom gräver sig så djupt in dom kan och inte vill lossna. dom är fast..jag är fast...igen

______________________________________________________________________

"En ledsen flicka som inte vågar prata. En liten ensam flicka syns till i morgonljuset. Hennes tårar på kinden. Hennes ledsna blå ögon skimmrandes i solen. Det bruna korta håret uppsatt i en toffs...hon tänker. Tänker tillbaka på när allt va bra, när hon hade allt. Det hon ville ha i sitt hjärta. Det hon behövde.
Flickan känner nu allt oftare tårarna rinna. Det är problem, problem och saknader som rinner ner för hennes kind. Hon vill inte vara ensam...men drar sig ändå undan. Sitter där och tänker med musiken i öronen och de tårsprängda ögonen. Hon vill inte gråta. Men känslorna säger att hon inte kan hindra det. Hon kan verkligen inte låta bli - tårarna kommer, tankarna kommer.
Flickan har ont. Hennes hjärta har gått sönder. Hennes kropp orkar inte mer. Inge mer slag...om hon bara kunde låta bli
Hon vill vara som alla andra. Passa in. Vara en i gänget. Vill inte dra sig undan. Vill stanna kvar. Stanna hos dom så kallade vännerna. Men är dom verkligen vänner? Dom som inte hjälper? Inte skyddar. Flickan har en vän. Den allra bästa. En vän som flickan gick ifrån. Men en vän som tog tillbaka flickan till sin famn och hjälper flickan med allt. - en vän som alla behöver"
- en dikt som jag skrev 26/8-08.

I torsdags åkte jag till min adoptiv familj i skogarna, äntligen! Jag behövde verkligen få andas ut, prata ut och flumma sönder. Så ja, jag och Jessica tog oss en tur till Sthlm för att se om fiskmåsarna fanns kvar, köpa hårfärg och pierca mig! Allt gick as bra och min industrial blev fin! Tack Timmy *happy face* , den är röd och massa söt! Till skillnad från våran hår färg som är blå och jätte cool! Fast....just nu ligger den fint i förpackningen efter 2 misslyckade blonderingar i mitt & Jesscias hår = ORANGET! Så imorgon ska letas ny hårfärg, denna gången är färgen hemlig tills den sitter i håret och ser allmänt jätte fin ut! :-D

Efter 2 dagar av hårfärgning, wii-spelande, varm choklad, massa snack, mys med djuren och bara andats mår jag otroligt bra faktiskt! Det känns som att de bekymmer som fanns har lagt sig lite åt sidan och dom tar man tag i när dom kommer igen. Att ta en sak i taget är en jävligt bra sak faktiskt.. Ska nog fortsätta med det. Att inte oroa sig för mycket på vad som har hänt och vad som kommer att hända utan att leva i nuet.
Men iaf..Jag önskar verkligen fler sådanna här dagar, att umgås med min a-familj är underbart! Bättre och ärligare folk får man ju leta efter! - Justja..Tack Jessica för halsbandet <3 - underbara-a-syrra och en äktabästavän! - För er som inte vet är det ett sånt jätte gulligt halsband som man delar när man är...öhm, 10? ett vänskaps-halsband ni vet?! Det är rosa med...emh...apor? på!

*HOST, HOST, HOST* ugh...börjar bli ordentligt förkyld, men knarka halstabletter och sova kanske funkar? who know.. men jag ska till stan imorgon i vilket fall, det är bestämt och på söndag blir det Jessica fjollsmurf igen! Det blir tjock najz! och jag längtar!
Så varför sitter jag här klockan 00:44? Jag skulle ju sova.. det failade, men godnatt! Cy'a!

Tänkte börja med lite reklam: Jag pratade precis med min fulla trollunge i telefon som är på revolver och ja...AJ MITT ÖRA! Men det verkade as najz där faktiskt, folket som va där är najz som fan iaf! Vi hoppas på att det går bra för Jocke med den nya rock klubben Revolver, som är gamla Queen Victoria för er som inte visste det! Alla som inte varit där, GÅ DIT FÖR FAN!


Idag va valborg, för er som har missat det. Den tillbringades som den ska i Uppsala! Men bara för att det va jätte bra väder så blev inte dagen som planerad.. När jag hade kommit till alunda och satt och väntade på bussen körde självklart en polis bil in till busshållsplatsen..och självklart frågar de ut mig om sprit och kollar i min väska.."JAG SPRINGER!" - va min enda tanke just nu.. men neh, jag blev av med allting innan jag ens hade kommit till stan. Men då är frågan vafan gör poliserna ute i alunda klockan 09:00 på morgonen? Men men.. dom tyckte säkert att det va en jäääätte smart idé. ugh..
När jag sen hade kommit in till stan så mötte jag Otto och Irina som även dom kom springandes ifrån polisen, fast med deras dricka kvar i väskorna.. Vi begav oss då mot stationen för att vi skulle möta grabbarna, men hittade bara en av dom..som var..jo Martin! Dom andra struntade vi sedan i och sprang tillbaka till stadsparken och satte oss och mös i solen med jordgubbar och allmänt bra folk.
När vi hade gått till ekonomikum för att leta efter och våldta johan va han bortsprungen. Men vi hittade Irina mitt bland folk massorna, tjock najz! När vi skulle vi tillbaka till "stan" igen va klockan runt 13:00 men då strejkade mina fötter, och skorna åkte av! sen gick jag utan dom tills ja.. klockan 19:30 ungefär.. VÄLDIGT SKÖNT faktiskt! Så...ett tips: ha inte 10cm klackar på valborg! det gör aj aj i fötterna *hm* ..

Det va min valborg! hur va eran?

- Tack Otto! du är bäst! <3

Tjingeling!
/ Prahl